Bokcirklar är en företeelse som mer och mer börjar likna en framväxande folkrörelse. Trots alla alarmerande rapporter om stadigt minskat läsande hos befolkningen är det fortfarande lyckligtvis många av oss som känner ett behov av att läsa och att dela med oss av våra erfarenheter av läsningen. En bokcirkel är ett sätt att träffas och utbyta idéer och tankar kring utvalda böcker man läst, men den är såklart minst lika viktig ur ett socialt perspektiv, som ett sätt att umgås naturligt med både vänner och främlingar.
Men vad gör man då om man bor på en ort där man har svårt att hitta andra människor som delar ens litteraturintresse? Ja, en idé är förstås att göra som grundaren av den här sidan, att starta en blogg där man kan skriva ner sina tankar och åsikter om litteratur, och förhoppningsvis få svar och dra igång en diskussion. En textbaserad diskussion blir dock gärna lite omständlig och tungfotad, och inte riktigt så dynamisk som man kunde önska. Inte som en diskussion ansikte mot ansikte.
Därför har en del människor upptäckt tjusningen med gruppdiskussioner via videokonferens, och många av dessa diskussionsgrupper är just bokcirklar. En videokonferens är som ett riktigt möte, där man ser varandra och kan hålla samtal i realtid tillsammans med en grupp människor som befinner sig någon helt annanstans. Detta möjliggör för människor som har ett stort litteraturintresse, men inte bor nära ett större samhälle med likasinnade, att träffas och diskutera litteratur via internet. Och oftast är allt som behövs en dator.
Har bokcirkelns medlemmar varsin laptop med inbyggd kamera och mikrofon, är det allt som behövs för att dra ihop en tre fyra personer till ett samtal. Deltagarna kan sitta på ett café, på en strand eller hemma i soffan, förutsatt att det finns en fungerande internetuppkoppling. Man använder sig då av en så kallad molntjänst för videokonferens, som till exempel Skype eller Google Hangout. Dessa tjänster kostar en liten summa om man vill använda dem regelbundet för videokonferenser, men kostnaden är mycket låg.
Ju fler deltagare man är, desto osäkrare blir dock tekniken med videokonferens i molnet. För lite större grupper, som vill satsa på att kunna ha regelbundna möten utan teknikstrul, rekommenderas att satsa på ett större system med hårdvara. Detta kan till exempel vara en idé för ett lokalt bibliotek, som vill hjälpa låntagare och litteraturintresserade på orten att komma i kontakt med människor på andra platser. Biblioteken kan arrangera bokcirklar men även författarträffar och föredrag för sin kundkrets, även om biblioteket ligger avlägset och man vill slippa reskostnader.
Ett fast system för videokonferens består vanligtvis av kamera och mikrofon, projektor, duk samt en dedikerad hårdvara för bild- och ljudöverföring. Det kostar en del att investera i ett sådant här system, så för privatpersoner har man inte jättemycket att vinna om man inte har nytta av det i till exempel arbetet. För någon som jobbar med att arrangera utbildningar eller hålla föreläsningar är det en fantastisk lösning, eftersom det möjliggör att man kan bedriva verksamheten från det egna hemmet.
En mindre grupp litteraturfans kan hitta varandra på något litteraturforum (välkomna att använda er av kommentarsfältet här nedan!) och sedan dra igång ett möte med sina laptops. Man kan läsa mer om detta hos Skype eller Google. Ett bibliotek eller en företagare som vill komma igång med videokonferenser bör kontakta ett företag som erbjuder dessa lösningar och få hjälp med att hitta ett system i rätt storlek.
“You can never get a cup of tea large enough or a book long enough to suit me.” ― C.S. Lewis
Google Translate räcker inte när du vill vara säker på att en översättning ska bli rätt. Anlita en bra översättningsbyrå istället!
PLATS 2 FÖR ANNONS ELLER LÄNK
PLATS 3 FÖR ANNONS ELLER LÄNK
© Spetsig.se - Alla rättigheter reserverade. | Design av TEMPLATED.